Den ökande ojämlikheten måste stoppas!

 

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD föreslog i måndags att ett gäng utvecklade ekonomier borde fundera på att höja inkomst- och fastighetsskatter och agera för att stoppa eller vända en ökande ojämlikhet. Det går att läsa om detta här och här i sammanfattningen av den nya rapporten, som har den talande titeln “Divided We Stand: Why Inequality Keeps Rising”.

Det är dyster läsning.

OECD:s data visar nämligen en bekymmersam och olycklig utveckling. Gapet mellan de rikaste och fattigaste OECD-länderna är nu det största på trettio år, dessutom så är medelinkomsten hos de rikaste 10 procenten av OECD-länderna ungefär nio gånger den hos de fattigaste 10 procenten. Det är en kraftig ökning jämfört med under 80-talet, då skillnaden ”bara” var cirka fem gånger.

Ginikofficienten som används som ett mått för att mäta nivån av ojämlikhet har också stigit i 17 av 22 OECD-länder (där data finns). Rapporten visar därmed också  att tillväxt inte är något som ”automagiskt” sprider sig till alla samhällskikt.

“This study dispels the assumptions that the benefits of economic growth will automatically trickle down to the disadvantaged and that greater inequality fosters greater social mobility,”

- OECDs generalsekreterare Angel Gurría

Men nog brukar vi ju klara oss rätt bra i Sverige?

Ja vi har en relativt stark välfärd, men vi kan se en dyster utveckling även för oss. Rapporten visar att Sverige har ramlat ner från att varit världens mest jämlika land i OECD:s data 1986. Nu har vi passerats av Norge, Danmark, Belgien och Tjeckien.

Studera också Sveriges utveckling i grafen nedan (som kommer från Videopresentationen av rapporten).

“The income gap has risen even in traditionally egalitarian countries, such as Germany, Denmark and Sweden, from 5 to 1 in the 1980s to 6 to 1 today.”

Graf från video av rapporten

Graf från videopresentationen av rapporten

Vad är den största orsaken till de ökande klyftorna enligt OECD?

“The main driver behind rising income gaps has been greater inequality in wages and salaries, as the high-skilled have benefitted more from technological progress than the low-skilled.”

Skatter och bidragssystem då, hjälper inte de för att motverka ojämlikheten?

Jo de hjälper, välfärdssystem har enligt OECD en viktig omfördelande effekt. Men de har blivit mindre effektiva sedan mitten på 90-talet. Detta eftersom bidragssidan försvagats och omfördelningarna till de fattigaste inte hållit tempot med inkomstökningarna.

Tax and benefit systems play a major role in reducing market-driven inequality, but have  become less effective at redistributing income since the mid-1990s. The main reason lies on the benefits side: benefits levels fell in nearly all OECD countries, eligibility rules were tightened to contain spending on social protection, and transfers to the poorest failed to keep pace with earnings growth.”

I grafen nedan som är baserad på rapportens data kan vi dock se att det är en rejäl skillnad i ojämlikhet mellan marknadsinkomsterna och de disponabla. Samtidigt kan vi se att flera länder i OECD nu är mer jämlika än Sverige mätt i Ginikoefficienten av disponabel inkomst. Vår mentala bild som ett oerhört jämlikt land börjar få sig en törn.

(klicka på grafen för större version)

Vad ska vi göra åt detta då?

I rapporten föreslås stärkta välfärdssytem med bättre utbildningssystem, vidareutbildning, gratis och tillgänglig utbildning och sjukvård. Det låter ju rätt så smart faktiskt.

“Our report clearly indicates that upskilling of the workforce is by far the most powerful instrument to counter rising income inequality. The investment in people must begin in early childhood and be followed through into formal education and work.”

- OECDs generalsekreterare Angel Gurría

Men förutom det så föreslår OECD också att länderna ser över sina skattesystem för att minska den kraftigt ökande ojämlikheten:

The OECD underlines the need for governments to review their tax systems to ensure that wealthier individuals contribute their fair share of the tax burden. This can be achieved by raising marginal tax rates on the rich but also improving tax compliance, eliminating tax deductions, and reassessing the role of taxes in all forms of property and wealth, the report says.

Jag tycker det här är en oerhört viktig rapport. Den visar en bekymrande utveckling som nu måste mötas med en tydlig politik och skarpa förslag.

Gurría avslutade sitt tal på presskonferensen så här:

Without a comprehensive strategy for inclusive growth, inequality will continue to rise. There is nothing inevitable about high and growing inequalities. Our policies have created a system that makes them grow and it’s time to change these policies.

Our report Divided We Stand provides powerful evidence of the need to “Go Social!” We need to put “better policies for better lives” at the centre of our policy efforts, while providing people with equal opportunities and hope. Income redistribution should be at the core of responsible governance.

Något att ta till sig.

Klas-Herman Lundgren

 

Mer skrivet om rapporten: LO-tidningen

No related posts.

Klas-Herman Lundgren

Om Klas-Herman Lundgren

Politiskt intresserad civilingenjör och student som gillar att diskutera samhällssystemens uppbyggnad och utbildningspolitik. Har i många år arbetat med högskolepolitik. Studerar på distans och driver egen firma som fotograf och organisationsrådgivare. Projektledare och kommunikatör på v-a.se med fokus på kopplingen mellan forskning och samhälle. Har en förkärlek för storskaliga samhällsprojekt, hållbar utveckling, demokrati och jämlikhet. Sitter i styrelserna för Uppsala universitet, Global Action Plan Sverige, Drivhuset, Studentbokhandeln samt i SUHFs arbetsgrupp för kvalitet i högre utbildning. Tidigare ordf. för bl.a. svenska studentrörelsen Sveriges förenade studentkårer (SFS), Uppsala studentkår samt vice ordf. med ekonomiskt ansvar för UTN. Har även varit medlem i Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens studentråd och Akademiska senaten vid Uppsala universitet. Åsikterna här är endast mina egna och inte min arbetsgivares.